Verktyg för stresshantering

Morguefile

”Det är inte stressen som dödar oss utan hur vi reagerar på den. Att inta rätt förhållningssätt kan omvandla negativ stress till något positivt” (Hans Selye, 1907 – 1982).

Detta citat inleder kapitlet om stresshantering i boken Psykoterapeutens guide till chefen, utgiven av Hélène Stolt, leg. psykoterapeut och socionom. Vi gör en intervju med författaren till boken för att höra om hur hon ser på stress och stresshantering.

– Vad anser du om stressutvecklingen i samhället?

– Under de senaste 10 – 20 åren har arbetslivet ställt högre krav på effektivitet. Arbetstempot har ökat för många. Många har oregelbundna arbetstider. Genom ny teknik har tillgängligheten ökat vilket kan vara både till fördel som nackdel. Vi tar ofta med oss jobbet hem. Sammantaget har detta gjort att de stressrelaterade sjukdomarna har ökat. Det finns också forskning  som visar att man kan dö av stress.

– I boken skriver du om varningssignaler. Har du några exempel på det?

– Det börjar oftast med känslan av att man inte hinner med. Detta kan sedan fortsätta i en negativ spiral. Man förlorar till slut balansen mellan arbete och fritid. Om vi tittar på jobbet kan några varningssignaler vara att man är först på jobbet, går sist eller att man ringer till kollegor på helgerna och pratar om jobbet. En annan varningssignal är när familjen beklagar sig över hur mycket man jobbar eller att man inte har tid med semester.

– Har du några tips på bra verktyg för stresshantering?

– Det första är att förstå att stresshantering inte handlar om att lära sig att klara av mer stress. Det handlar om att lära sig hantera stress. Att lära sig att hantera stress kan man göra på många olika sätt. Ett första steg kan vara börja reflektera över vilka varningssignaler som man själv kan se. Prata med arbetskamrater och familj. Sen kan man söka efter information nätet eller läsa facklitteratur. Vill man gå vidare rekommenderar jag samtal hos någon extern part. Då får man ”bolla” sina tankar med någon utanför sitt arbete och familj. Utbildning i stresshantering är ett annat verktyg som kan vara verkningsfullt.

Fakta:

Hélène Stolt är vd för Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB.Hon har verksamhet inom chefsutveckling, coaching, handledning, psykoterapi och utbildning. Verksamhet finns i Västerås, Örebro, Enköping och Stockholm. Företaget har också vårdavtal med landstingen Region Uppsala, Region Örebro län och Landstinget Dalarna.

Länkar:

www.ledarskapsutvekling.eu (företag)

www.psykoterapimottagning.nu (privatpersoner)

Psykoterapeutens guide till chefen

Annonser

Chefscoaching

Bild: Stockphotomedia

– Att vara chef i dagens snabba samhälle i ständig förändring ställer högre krav på chefen än det gjorde för 20 år sedan. Detta säger Hélène Stolt, leg. psykoterapeut och socionom, under en intervju med Chefsbloggen.

Hélène Stolt har jobbat med att coacha chefer sedan 1999. Hélène tycker sig se att cheferna situation har blivit allt mer stressad. – Kraven på att vara chef idag jämfört med för 20 år sig är helt annorlunda. Kraven på att leverera resultat är högre samtidigt som kraven från personalen är höga, säger Hélène.

– Genom samtal med många chefer under många år har jag fått en bild av att många chefer har svårt med balansen mellan jobb och fritid, säger Hélène. Hon fortsätter: – För att utvecklas som chef behöver man verktyg som är lätta att använda. Får man som chef svåra verktyg blir det lätt att man inte använder dessa. Genom att chefscoaching kan chefen ”bolla” sin situation och få verktygen för att utvecklas som chef.

Avslutningsvis säger Hélène: – Chefscoaching hjälper chefen att utveckla sin roll som chef och denne kan snabbare nå sina mål och få balans i både arbetslivet och privatlivet. Jag skulle kunna säga att det kan vara som en personlig fallskärm till ett framgångsrikare ledarskap.

Fakta:

Hélène Stolt är vd för Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB. Hon erbjuder kvalificerad chefscoaching till chefer och anställda i ledande befattning. Hon har verksamhet i Västerås och på flera andra orter i landet.

Länk:

www.ledarskapsutvekling.eu

Är du spelberoende?

Foto: Creative Commons CC0.

Problem med spel om pengar är en folkhälsofråga som kan skada relationer, ekonomi och hälsa. Problemen drabbar dem som spelar för mycket, men också deras familjer, vänner och samhället i stort, enligt Folkhälsomyndigheten.

Hélène Stolt, psykoterapeut och socionom har utbildning i spelberoende säger att det finns ett samband med psykisk ohälsa och spelberoende. Hon berättar att hon har haft många patienter som gått i psykoterapi hos henne och fått stöd med att komma ur sitt spelberoende. – Psykoterapi som behandling hjälper många med spelberoende, säger Hélène Stolt. Hélène säger att många som söker hjälp för sitt spelberoende kan ha svårt att hitta rätt hjälp eller att de får vänta länge på att få hjälp. Hélène tycker att det är viktigt för samhället att erbjuda stöd eftersom ett spelberoende där personen känner  att de inte kan ta sig ur det och inte få hjälp kan medföra ökad suicidrisk.

Hélène tipsar personer som söker hjälp att kontakta sin vårdcentral och fråga om de kan få remiss för psykoterapi. Man kan också gå i privat psykoterapi där man själv står för hela kostnaden. Eller så kan man fråga sin arbetsgivare om de kan bekosta psykoterapin. Hélène tipsar också att vissa kommuner kan ha stöd för spelberoende. Vidare tipsar hon om Stödlinjen där man kan läsa mer om spelberoende. Där kan man också göra ett självtest och ta del av ett kostnadsfritt självhjälpsprogram.

Syndrom
Om du spelar om pengar och har ett beteende som stämmer överens med minst fyra av punkterna nedan och det har pågått under en längre tid, kan det vara tecken på hasardspelsyndrom. Det kan också vara ett tecken på att du befinner dig i riskzonen för att bli spelberoende.

• Du tänker ständigt på spel: tidigare spelupplevelser, nästa spel eller funderingar på hur du ska skaffa pengar till nästa spel.
• För att behålla spänningen krävs det allt större summor att spela för.
• Du har misslyckats flera gånger med att begränsa spelandet eller att sluta spela.
• Du blir rastlös eller irriterad när du försöker begränsa eller sluta ditt spelande.
• Du spelar för att slippa tänka på problem eller för att komma ifrån ångest eller nedstämdhet.
• Du återvänder till spel när du förlorat pengar.
• Du vill ta revansch för förlusten.
• Du ljuger för att dölja hur mycket du spelar, oavsett vem som frågar.
• Du har begått brott för att få pengar till spelandet: till exempel stöld, förskingring eller förfalskning.
• Du har äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, möjlighet till utbildning eller karriär på grund av spelandet.
• Du förlitar dig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en ekonomisk kris som uppstått på grund av spelandet.

Källa: Vårdguiden.

Fakta

• 134 000 personer i åldern 16–84 år har spelproblem. Av dem har 30 000 allvarliga problem.
• Bland dem som har psykisk ohälsa, riskkonsumerar alkohol, utsatts för våld eller hot om våld och haft socialbidrag är det vanligare med spelproblem.
• Spelproblem är vanligare hos den som spelar om pengar på arbetet och i skolan. Därför är arbetsplatser och skolor viktiga i det förebyggande arbetet.
• Spelautomater, kasinospel och pokerspel klassas som högriskspel. Där finns den största andelen med spelproblem.
• Andelen som spelar om pengar minskar, men hushållen lägger ner lika mycket pengar på spel som förut. Det betyder att färre spelar för mer pengar.

Källa: Folkhälsomyndigheten – Spelproblem – hur vanligt är det?

Länkar:

Ledarskapsutveckling.eu (arbetsgivare)

Psykoterapimottaning.eu (privatpersoner)

Vem kan gå i terapi?

Foto: Stockhfresh

Måste man vara sjuk för att gå i terapi? Är terapi bara något för de som lider av psykisk ohälsa? Kan man gå i psykoterapi även om man inte är sjuk? Hélène Stolt, legitimerad psykoterapeut och socionom reder ut begreppen.

– De flesta som går i psykoterapi lider oftast av psykisk ohälsa eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa, säger Hélène. – Många går i terapi för att få hjälp med att de känner ångest och oro. Men många går också i terapi för att de ska få hjälp att utveckla sig själva. Det kan gälla vardagen, arbetet eller fritiden, fortsätter Hélène. Den som går i psykoterapi får du tala om det den önskar. Genom att till exempel prata om relationer, upplevelser, sin arbetssituation eller något annat kan personen få hjälp med att uppfatta vilka mönster man reagerar med.

– Det som blir tydligt i terapin kan sedan bearbetas och förändras till en positiv förändring. Den som funderar på om psykoterapi kan vara till hjälp tycker jag att ska prova och boka in ett första samtal hos en psykoterapeut, avslutar Hélène.

Hélène Stolt är legitimerad psykoterapeut och socionom. Hon erbjuder professionell hjälp med psykoterapi. Psykoterapimottagning finns i Västerås, Örebro, Enköping och Stockholm.

Fakta psykoterapi:

Forskning har visat att psykoterapi ger påfallande goda resultat även om mängden forskningsstudier är mycket olika för olika typer av psykoterapi.

I psykoterapiforskningens standardverk, Bergin and Garfield’s Handbook of Psychotherapy and Behavior Changes redovisas positiva resultat internationellt inom alla väl etablerade psykoterapeutiska inriktningar. I Sverige presenterade Statens beredning för medicinsk utvärdering 2004 och 2005 att psykoterapier framstår som klart effektiva vid tillstånd av behandling av depressionssjukdomar och ångestsyndrom vilket i första hand gällde kognitiv beteendeterapi och kognitiv psykoterapi. När etablerade psykoterapier jämförs med behandling med psykofarmaka ger psykoterapi ofta lika bra eller bättre resultat.

Läs mer om psykoterapi: www.psykoterapimottagning.nu/Psykoterapi

Vem tar vem?

Foto: Ingemar Edfalk/Sveriges riksdag

OBS! Nedanstående text ska ses som ett humoristisk inslag i debatten.

Vem tar vem var ett TV-program som sändes på SVT 1990 – 1992 och på dåvarande TV5 Nordic 1993.

Vi hade för några dagar sedan val i Sverige. Än idag är det mycket oklart vilket eller vilka partier som kommer att bilda regering. Partiledarna intervjuas varje dag av media och de presenterar vem eller vilka de vill samarbeta med och vem eller vilka de inte vill samarbeta med.

Annie vill samarbeta med Jan, Ulf och Ebba, men inte med Jimmie eller Jonas. Annie kan också tänka sig att samarbeta med Stefan, om hon eller Ulf får bli statsminister.

Jan tycker ungefär samma sak men kan också tänka sig bilda regering med Stefan, Annie och kanske också med Gustav och Isabella. Men Jan vill inte ha med Jonas eller Jimmie i regeringsunderlaget.

Ulf och Ebba vill bilda regering tillsammans med Annie och Jan, även om den regeringen inte blir störst. De tycker att Alliansen är större än vänsterblocket eftersom det inte vill räkna in Jonas i konstellationen. De kan också tänka sig att bilda regering själva, även om det då blir en mycket svag minoritetsregering. Men de vill inte vara beroende av Jimmie utan tänker sig att Stefan ska stödja den regeringen, även om han inte får bli statsminister.

Jimmie vill att Annie, Jan, Ulf och Ebba ska bilda regering, men är också öppen för att rösta på en vänsterregering om han inte får något inflytande.

Jonas vill sitta i en regering med Stefan, Gustav och Isabella. Men han är också beredd att rösta för en sådan även om han själv inte får vara med.

Gustav och Isabella vill bilda regering med Stefan men är också öppen för andra miljövänliga alternativ.

Stefan vill ha en blocköverstigande regering om han får vara statsminister. Om han inte får det vill han bilda en regering tillsammans med Gustav och Isabella med stöd av Jonas. Men bara om han får bli statsminister. Men han vill inte ha stöd av Jimmie.

Och så vidare…

Enligt Aftonbladet 2018-09-10 finns det 12 olika regeringsalternativ. Enligt andra nyhetsmedia finns det många andra regeringsalternativ. Snart kommer vi förhoppningsvis få besked om vilken regering Sverige få. Misslyckas det kommer det av bli nyval.

Vi på Chefsbloggen tar ingen partipolitisk ställning till vilken regering som är den bästa. Däremot tycker vi att samtliga partiledare bör fundera på hur man kan samarbeta bättre och komma överens. Därför har vi gjort upp en lista på några förslag som vi vill ge till Jonas, Stefan, Gustav, Isabella, Annie, Jan, Ulf, Ebba och Jimmie.

1. Börja samtal med varandra.
2. Ta stöd i samtalen genom chefscoaching individuellt och tillsammans.
3. Om ni fortfarande inte har kommit överens kan vi rekommendera en gemensam utbildning i konflikthantering.
4. När ni sedan har kommit överens rekommenderas att samtliga fortsätter med personlig handledning och processhandledning.
5. För att vidmakthålla ett bra ledarskap rekommendera att ni går på en ledarskapsutbildning.
6. Skulle det sedan uppstå allvarliga problem kan ni gå en utbildning i mobbning i arbetslivet.
7. Efter cirka ett år rekommenderas regeringen gå på en utbildning i teamutveckling.
8. Blir sedan påfrestningarna för stora så att ni inte hinner med en familjen rekommenderas en utbildning i stresshantering.
9. Om någon i regeringen ”spårar ur” kan det vara aktuellt med utbildning i svåra samtal.
10. Slutligen kan enskilda personer i regeringen eller oppositionen ha behov av psykoterapi för att bearbeta sin situation.

Vi önskar alla en god midsommarhelg!

Midsommar

Midsommar är en högtid som firas nära sommarsolståndet i främst norra Europa och infaller i Sverige numera under perioden 20-26 juni, med inledande högtidsafton infallande 19-25 juni (några år därför sammanfallande med sommarsolståndet). Sedan 300-talet firar den kristna kyrkan Johannes Döparens födelse den 24 juni varför högtiden i vissa områden starkt har, eller fortfarande förknippas med honom. I exempelvis Finland kallas midsommar för Juhannus, i Danmark och Norge för S:t Hans dag och i vissa engelskspråkiga områden för S:t John’s Day. I folkligt svenskt firande har midsommarafton (i analogi med julafton och påskafton) en starkare ställning än själva midsommardagen, vilket är en nordeuropeisk särtradition.

Vi önskar alla besökare en god midsommarhelg.

Läs mer på Wikipedia

Ha en god nationaldag!

Vi önskar alla en god nationaldag.