Gott Nytt År!

Foto: Pixabay

Nyårsklockan

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö;
det gamla året lägger sig att dö . . .
Ring själaringning öfver land och vatten!

Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälfvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.

Ring våra tankar ut ur sorgens häkten
och ring hugsvalelse till sargad barm.
Ring hatet ut emellan rik och arm
och ring försoning in till jordens släkten.

Ring ut hvad dödsdömdt räknar sina dagar
och forngestaltningar af split och kif.
Ring in ett ädlare, ett högre lif
med bättre syften, mera rena lagar.

Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusna tiden åter varm.
Ring ut till tystnad diktens gatularm,
men ring till sångarhjärtan skaparglöden.

Ring ut den stolthet, som blott räknar anor,
förtalets lömskhet, afundens försåt.
Ring in det rätta på triumfens stråt,
och ring till seger mänsklighetens fanor.

Ring, klocka, ring . . . och seklets krankhet vike;
det dagas, släktet fram i styrka går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,
ring in den tusenåra fredens rike!

Ring in den tid, då andarne befrias
ur själfviskhetens sammansnörda band.
Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;
ring honom in, den bidade Messias!

Alfred Tennyson (1850) översatt till svenska av Edvard Fredin (1890)

www.ledarskapsutveckling.eu

Annonser

God julhelg!

By possibly Jenny Nyström (1854-1946), Swedish illustrator [Public domain], via Wikimedia Commons

Vi önskar alla en god julhelg med den klassiska dikten Tomten.

Tomten

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta —
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» —
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen —
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; —

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick — men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Viktor Rydberg 1881

Har du behov av samtal, psykoterapi, handledning eller coaching under jul- och nyårsveckorna kan du boka tid hos psykoterapeut Hélène Stolt. Se länk nedan.

Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Höga krav på jobbet kan leda till utbrändhet

Foto: morgueFile

Höga krav på jobbet kan vara en bidragande orsak till utbrändhet. Många chefer försöker ge sina medarbetare ökat handlingsutrymme eller socialt stöd för att minska risken för utbrändhet. Det visar en ny studie av forskarna Anna-Carin Fagerlind Ståhl och Cristian Ståhl vid Linköpingsuniversitet. – Många tar för givet att de här goda sakerna har en skyddande effekt. Men så är det inte, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl. Linköpingsforskarna har tillsammans med forskare i Kanada analyserat enkätsvar från drygt 1 700 personer från sju organisationer. Om detta skriver Essens i nr 1/2018. Forskarna jämförde den grupp som svarat att de hade stort handlingsutrymme och gott stöd av chefer, med den grupp som svarat att de inte hade det alls. Resultaten var tydliga. – Det spelade ingen som helst roll vilken grupp man tillhörde. Höga krav i arbetet är en risk för att drabbas av symptom på utmattning oavsett, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl till Essens.

Hélène Stolt, leg. psykoterapeut och socionom, säger till Chefsbloggen: – Det här är egentligen inga nyheter för mig, men det är bra att ny forskning för upp ämnet i debatten. Hélène fortsätter: – Jag har under många år jobbat med anställda som är eller riskerar bli utbrända, men också med chefer som kan uppleva samma sak. – För att undvika utbrändhet är förmågan till återhämtning avgörande. Kan man återhämta sig är risken för att utbrändhet väldigt liten, fortsätter Hélène Stolt.

Foto: Stockfresh

På frågan om vad anställda och chefer kan göra för att minska risken för utbrändhet svarar Hélène Stolt: – För anställda kan kurser i stresshantering motverka utbrändhet. Om den anställde redan har närmat sig utbrändhet eller är utbränd är psykoterapi en bra behandlingsform. – För chefer rekommenderar jag chefsutveckling, ledarskapsutbildning eller coaching, för att chefen dels ska få stöd för sin egen situation men också för att utveckla sitt eget ledarskap, som i förlängningen gör att chefens medarbetar på sikt mår mycket bättre och presterar bättre, avslutar Hélène Stolt.

Fakta:
Hélène är konsult i Héléne Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB sedan 1999. Hon är legitimerad psykoterapeut, socionom, beteendevetare samt specialist på stressrelaterade och psykosociala arbetsmiljöfrågor. Företaget har verksamhet i Västerås, Örebro, Enköping och Stockholm samt över större delen av landet genom uppdragsverksamhet. Företaget har därutöver vårdavtal för psykoterapi med landstingen Region Uppsala, Region Örebro län och Landstinget Dalarna.

Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Psykoterapimottagning

Snart är det vintertid igen

Foto: Wikimedia Common

Natten mellan lördag och söndag den 28 oktober är det dags för vintertid, eller normaltid som faktiskt heter. Då ska du ställa tillbaka klockan en timme. Klockan 03:00 den 28 oktober ska du ställa tillbaka klockan till 02:00. Detta gör att du får sova en timme längre på söndag.

De flesta mobiltelefoner, surfplattor, datorer och tv-dekodrar ställer om sig automatiskt. Däremot måste du själv ställa om klockor som inte är uppkopplade mot Internet eller GPS och inställda på att ställa om sig själv. Om du vaknar på söndagsmorgonen och är osäker på hur mycket klockan är kan du ringa till Fröken Ur på telefon 90 510 för att få den korrekta tiden.

Forskning visar att hälsan påverkas hos många såväl när vi ställer om till sommartid som när vi ställer om till vintertid. Många tycker att det är bra med sommartid medan andra tycker att det är bra med vintertid. Många forskare har noterat rubbningar i sömnen hos ett stort antal individer i samband med tidsomställningarna. Det finns också många forskare som anser att vi borde ha samma tid året om.

Efter att EU:s invånare har fått rösta om sommartid/vintertid har EU-kommissionen sagt sig vilja att 2019 blir sista gången som invånarna ställer om sina klockor 2 gånger om året. EU-kommissionens förslag ska nu behandlas och kommissionen vill att slutliga beslutet ska fattas senast i mars 2019. Svenska regeringen är positiv till idén, enligt DN.

Vad tycker Svenska folket? Enligt DN/Ipsos vill 26 % fortsätta som idag, ingen förändring behövs. 37 % vill ha sommartid hela året och 29 % vill ha vintertid hela året. 9 % svarade vet ej.

Som nämnts ovan visar forskning att hälsan påverkas hos många när vi ställer om klockorna. Arne Lowden, docent i psykologi vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, säger till DN: – I dagens moderna samhälle skulle det bästa ur ett folkhälsoperspektiv vara att gå tillbaka till normaltid året runt, det vill säga vintertid, och helt enkelt avskaffa sommartiden. Han hänvisar till en mängd olika forskningsstudier som pekar på de negativa konsekvenserna med omställningen. Näst bäst ur ett hälsoperspektiv är att ha kvar den nuvarande ordningen och behålla uppdelningen mellan sommar- och vintertid menar Arne Lowden. Värsta scenariot enligt Arne Lowden är att slå över till sommartid året runt. – Om man inför sommartid året runt får man visserligen de positiva effekterna på våren. Men då har man inte förstått att det viktigaste av allt är morgonljuset under de mörka årstiderna, säger Arne Lowden.

Hélène Stolt, leg. psykoterapeut och socionom, har träffat många patienter som lider av omställningen av klockorna. – De flesta människor kan förbereda sig genom att ändra sina sovvanor varje dag under en vecka innan omställningen. Om man har flextid kan man utnyttja den för komma in i rätt fas under någon vecka, fortsätter Hélène. – Patienter som drabbas av svåra sömnstörningar kan behöva söka upp sin vårdcentral för att få eventuell behandling. I svåra fall kan psykoterapi vara till hjälp för vissa patienter.

Wikipedia

DN

DN

Hélène Stol Psykoterapi & Ledarskap AB

Psykoterapimottagning

Verktyg för stresshantering

Morguefile

”Det är inte stressen som dödar oss utan hur vi reagerar på den. Att inta rätt förhållningssätt kan omvandla negativ stress till något positivt” (Hans Selye, 1907 – 1982).

Detta citat inleder kapitlet om stresshantering i boken Psykoterapeutens guide till chefen, utgiven av Hélène Stolt, leg. psykoterapeut och socionom. Vi gör en intervju med författaren till boken för att höra om hur hon ser på stress och stresshantering.

– Vad anser du om stressutvecklingen i samhället?

– Under de senaste 10 – 20 åren har arbetslivet ställt högre krav på effektivitet. Arbetstempot har ökat för många. Många har oregelbundna arbetstider. Genom ny teknik har tillgängligheten ökat vilket kan vara både till fördel som nackdel. Vi tar ofta med oss jobbet hem. Sammantaget har detta gjort att de stressrelaterade sjukdomarna har ökat. Det finns också forskning  som visar att man kan dö av stress.

– I boken skriver du om varningssignaler. Har du några exempel på det?

– Det börjar oftast med känslan av att man inte hinner med. Detta kan sedan fortsätta i en negativ spiral. Man förlorar till slut balansen mellan arbete och fritid. Om vi tittar på jobbet kan några varningssignaler vara att man är först på jobbet, går sist eller att man ringer till kollegor på helgerna och pratar om jobbet. En annan varningssignal är när familjen beklagar sig över hur mycket man jobbar eller att man inte har tid med semester.

– Har du några tips på bra verktyg för stresshantering?

– Det första är att förstå att stresshantering inte handlar om att lära sig att klara av mer stress. Det handlar om att lära sig hantera stress. Att lära sig att hantera stress kan man göra på många olika sätt. Ett första steg kan vara börja reflektera över vilka varningssignaler som man själv kan se. Prata med arbetskamrater och familj. Sen kan man söka efter information nätet eller läsa facklitteratur. Vill man gå vidare rekommenderar jag samtal hos någon extern part. Då får man ”bolla” sina tankar med någon utanför sitt arbete och familj. Utbildning i stresshantering är ett annat verktyg som kan vara verkningsfullt.

Fakta:

Hélène Stolt är vd för Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB.Hon har verksamhet inom chefsutveckling, coaching, handledning, psykoterapi och utbildning. Verksamhet finns i Västerås, Örebro, Enköping och Stockholm. Företaget har också vårdavtal med landstingen Region Uppsala, Region Örebro län och Landstinget Dalarna.

Länkar:

www.ledarskapsutvekling.eu (företag)

www.psykoterapimottagning.nu (privatpersoner)

Psykoterapeutens guide till chefen

Chefscoaching

Bild: Stockphotomedia

– Att vara chef i dagens snabba samhälle i ständig förändring ställer högre krav på chefen än det gjorde för 20 år sedan. Detta säger Hélène Stolt, leg. psykoterapeut och socionom, under en intervju med Chefsbloggen.

Hélène Stolt har jobbat med att coacha chefer sedan 1999. Hélène tycker sig se att cheferna situation har blivit allt mer stressad. – Kraven på att vara chef idag jämfört med för 20 år sig är helt annorlunda. Kraven på att leverera resultat är högre samtidigt som kraven från personalen är höga, säger Hélène.

– Genom samtal med många chefer under många år har jag fått en bild av att många chefer har svårt med balansen mellan jobb och fritid, säger Hélène. Hon fortsätter: – För att utvecklas som chef behöver man verktyg som är lätta att använda. Får man som chef svåra verktyg blir det lätt att man inte använder dessa. Genom att chefscoaching kan chefen ”bolla” sin situation och få verktygen för att utvecklas som chef.

Avslutningsvis säger Hélène: – Chefscoaching hjälper chefen att utveckla sin roll som chef och denne kan snabbare nå sina mål och få balans i både arbetslivet och privatlivet. Jag skulle kunna säga att det kan vara som en personlig fallskärm till ett framgångsrikare ledarskap.

Fakta:

Hélène Stolt är vd för Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB. Hon erbjuder kvalificerad chefscoaching till chefer och anställda i ledande befattning. Hon har verksamhet i Västerås och på flera andra orter i landet.

Länk:

www.ledarskapsutvekling.eu

Är du spelberoende?

Foto: Creative Commons CC0.

Problem med spel om pengar är en folkhälsofråga som kan skada relationer, ekonomi och hälsa. Problemen drabbar dem som spelar för mycket, men också deras familjer, vänner och samhället i stort, enligt Folkhälsomyndigheten.

Hélène Stolt, psykoterapeut och socionom har utbildning i spelberoende säger att det finns ett samband med psykisk ohälsa och spelberoende. Hon berättar att hon har haft många patienter som gått i psykoterapi hos henne och fått stöd med att komma ur sitt spelberoende. – Psykoterapi som behandling hjälper många med spelberoende, säger Hélène Stolt. Hélène säger att många som söker hjälp för sitt spelberoende kan ha svårt att hitta rätt hjälp eller att de får vänta länge på att få hjälp. Hélène tycker att det är viktigt för samhället att erbjuda stöd eftersom ett spelberoende där personen känner  att de inte kan ta sig ur det och inte få hjälp kan medföra ökad suicidrisk.

Hélène tipsar personer som söker hjälp att kontakta sin vårdcentral och fråga om de kan få remiss för psykoterapi. Man kan också gå i privat psykoterapi där man själv står för hela kostnaden. Eller så kan man fråga sin arbetsgivare om de kan bekosta psykoterapin. Hélène tipsar också att vissa kommuner kan ha stöd för spelberoende. Vidare tipsar hon om Stödlinjen där man kan läsa mer om spelberoende. Där kan man också göra ett självtest och ta del av ett kostnadsfritt självhjälpsprogram.

Syndrom
Om du spelar om pengar och har ett beteende som stämmer överens med minst fyra av punkterna nedan och det har pågått under en längre tid, kan det vara tecken på hasardspelsyndrom. Det kan också vara ett tecken på att du befinner dig i riskzonen för att bli spelberoende.

• Du tänker ständigt på spel: tidigare spelupplevelser, nästa spel eller funderingar på hur du ska skaffa pengar till nästa spel.
• För att behålla spänningen krävs det allt större summor att spela för.
• Du har misslyckats flera gånger med att begränsa spelandet eller att sluta spela.
• Du blir rastlös eller irriterad när du försöker begränsa eller sluta ditt spelande.
• Du spelar för att slippa tänka på problem eller för att komma ifrån ångest eller nedstämdhet.
• Du återvänder till spel när du förlorat pengar.
• Du vill ta revansch för förlusten.
• Du ljuger för att dölja hur mycket du spelar, oavsett vem som frågar.
• Du har begått brott för att få pengar till spelandet: till exempel stöld, förskingring eller förfalskning.
• Du har äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, möjlighet till utbildning eller karriär på grund av spelandet.
• Du förlitar dig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en ekonomisk kris som uppstått på grund av spelandet.

Källa: Vårdguiden.

Fakta

• 134 000 personer i åldern 16–84 år har spelproblem. Av dem har 30 000 allvarliga problem.
• Bland dem som har psykisk ohälsa, riskkonsumerar alkohol, utsatts för våld eller hot om våld och haft socialbidrag är det vanligare med spelproblem.
• Spelproblem är vanligare hos den som spelar om pengar på arbetet och i skolan. Därför är arbetsplatser och skolor viktiga i det förebyggande arbetet.
• Spelautomater, kasinospel och pokerspel klassas som högriskspel. Där finns den största andelen med spelproblem.
• Andelen som spelar om pengar minskar, men hushållen lägger ner lika mycket pengar på spel som förut. Det betyder att färre spelar för mer pengar.

Källa: Folkhälsomyndigheten – Spelproblem – hur vanligt är det?

Länkar:

Ledarskapsutveckling.eu (arbetsgivare)

Psykoterapimottaning.eu (privatpersoner)